Om det inte hade varit så att bromsarna totalt säckat ihop och Capricens inredning var i stort behov av en omfattande mögelsanering skulle jag kanske slagit till.

Ägarna ville ha 15 000, exakt hälften så mycket som jag gav för Bettie. På köpet hade jag fått fusklagade skärmkanter och en på det hela taget tämligen bucklig, matt, fulfixad och halvrisig Chevrolet Caprice.

Men jag hade också fått en röd bil (klurig färg att underhålla, men fin!), med massor av charm. En coupé, med den lite mer ovanliga välvda bakrutan. Dessutom är bilen från tidsperioden 1977 till 1979, en era då Capricerna var alldeles särskilt fyrkantiga.

Dessutom ingick Black Spoke-fälgar, som jag börjar bli allt mer frälst i. De måste dock krönas med en stor kromad – eh – plupp (eller vad de nu kallas), för att vara riktigt snygga.

stoffecaprice1.jpg

stoffecaprice2

Share