OK. Jag avser inte sälja Novan och köpa en tysk istället. Men visst är jag kär. Så in i helvete förälskad. Här följer en sällsynt hyllning av en europeisk bil här på bilbloggen Bildrömmar och drömbilar.

Porsche 997 GT3 RS. Det är en heeelt annan värld än Novan det. Vilket monster Porsches snabbaste bankörningsvapen är. Herregud.

Det är en bil de flesta aldrig får chansen att köra. Det är sååå synd. Det är en helt sjuk upplevelse att klämma ner sig i den skålade rejsstolen, som trycker över höfterna, och sedan vrida om startnyckeln. Koppling är hård som fan, och växellådan är lika exakt och tajt som den i början är tuff och lite klurigt att växla. Den måste verkligen tuktas med en bestämd hand och en lika bestämd som vältajmad kopplings- som gasfot. Bromsverkan har Porschen som en reguljär personbil bara man tittat på bromspedalen. Väljer man att pressa ner pedalen gräver sig däcken ner i asfalten och brutala G-krafter uppstår.

Accelerationen – på alla sex växlarna – är inget annat än heeelt jävla magisk. Att höra den 3.8 liter feta motorn ryta bakom ryggen får mig att rysa av välbehag.

Väghållningen ska vi inte ens tala om. Den är galen. Svågern demonstrerar genom väldigt tvära svängar fram och tillbaka i 60-70 kilometer i timmen. Bilen rör inte en min, den ligger som ett jävla strykjärn på vägen medan vi åker som små vantar inuti. Ja, om det inte hade varit för säkerhetsbältena, vill säga. Men mitt huvud och mina armar och ben fladdrar på bra i passagerarsätet.

Själv lyckas jag dock få ställ i en rondell, kanske för att det är blöt ute och jag väljer att gasa i en sväng… Baken åker ut som den berömda hammare Porschen kan bete sig som, med svansmotor och allt. Tur att det tydligen sitter i ryggmärgen hur situationen ska rätas ut. Fattas bara annat när bilen jag kör kostar 1,7 miljoner kronor att köpa i Sverige. Det är inte läge att lägga Porschen på taket i ett dike, liksom. Svågerns ord “Det farligaste kombinationen som finns är en orutinerad förare och en kraftfull bil” ringer i öronen. Jag rodnar nog, svågern bara skrattar.

Ja, detta är det mest vansinniga jag kört fram till dags datum. Chocken har inte lagt sig ännu, trots att det snart gått en vecka sedan jag provkörde Porschen. Kan för övrigt meddela att jag slog mitt egna personliga hastighetsrekord, mer säger jag inte. Den här bilen ska dock inte framföras på vanlig väg utan på bana!!!

Nu håller svågern på att sälja 997:an, han vill ha en mer opolerad Ninemeister-trimmad Porsche säger han. Jag är självklart inte säker på om jag får provköra den, och frågan är om jag i så fall vågar.

Eller vänta. Klart att jag vågar det! Det här vill jag uppleva igen om jag får!