En gång i tiden i mitt gamla mekgarage hade vi en doftgran som cirkulerade runt som en annan gammal vandringspokal. Plötsligt dök den upp i någon av våra bilar, oklart hur länge den hade legat där och gottat sig. Rätt säker på att jag berättat den här historien till leda så jag avstår från ett längre utvik. Vitsen med doftgranen var förstås att retas så där lagom mycket. För doften av vanilj försvann. Efter ett tag…

Ett annat, betydligt roligare prank, är det som kallas “whistle tip”. Det varar förmodligen kortare tid än den där #%&@ doftgrannen. Jag är därtill bombsäker på att det finns en och annan kille som får sin manlighet kantstött av att den egna jänkebilen med häftig V8:a åker runt och låter allt annat än tuff…

Vad är “whistle tip” då? Jo, en rar liten rar tuta i avgasröret. En pluttig pipa som man monterar i slutröret. Sedan låter det förj-kla käckt när föraren trycker ner gaspedalen. OBS! Med dubbelt avgassystem krävs så klart två tutor.

Hm. Snart får jag nog äta upp allt detta tipsande om diverse bus, är jag rädd. Det är ju inte första gången… Men delad glädje är ju dubbel glädje, eller hur. Så någon får ta en för laget! 😀

Share