Det är alltid spännande att se hur andra människor har det i sina mekgarage. För ett tag sedan följde jag av den anledningen med en polare till hans vattenhål. Då han äger betydligt fler bilar än bara sin Mercury Cougar, bland annat två Jaguarer, så innebar det ett besök i Stockholms kanske största – trumvirvel – Jaugargarage.
Trots mottot “Jaguar Only!” hade några personer fått dispens för andra bilmärken, bland annat en fräck Alfa Romeo Montreal. Mekgaraget var dock mest fyllt med britter. Cirka 30 – 35 Jaguarer för att vara mer exakt. Några E-type förstås, men också en Jaguar XJ plus ett antal Jaguar Mark II varav en fet rackare med en sexa bestyckad med trippla förgasare.
Anor har garaget också. En av gubbarna berättade att han hängt här i 30 år. Kanske för den höga trivselfaktorn, kanske för den låga garagehyran: 600 spänn per månad. Då ingår bandsåg, tryckluft framdragen till ett antal åtkomstpunkter runt om i garaget, hydraulpress, saxlyft, svarv med mera. Dock är varje mekplats inte särskilt stor, en bil får plats och så finns det utrymme för en arbetsbänk. That’s pretty much it. Några hade löst detta genom att slå till på två mekplatser brevid varandra för att på det sättet även få plats med alla nya och begagnade Jaguardelar.
I övrigt är mekgaraget tämligen väldisponerat med en bred körgång i mitten där i princip två bilar kan mötas, och så mekplatser på båda sidorna av körgången.
Innan jag lämnade mekgaraget blev jag för övrigt påmind om att jänkarna (Mopar) var långt ifrån ensamna om att tillverka motorer med hemisfäriska förbränningsrum när det begav sig. Den som är sugen på att ta reda på mer kan ju alltid skriva in Harry Westlake i valfri sökmotor och inse att Jaguar lanserade hemi ett par år tidigare än Chrysler.
Jag ber för övrigt om ursäkt för den redigt sopiga kvaliteten på fotografierna. Men vad gör man när man bara har tillgång till en mobilkamera.
Paus i diskussionen om skillnaden mellan olika kamaxlar och deras respektive användningsområde.
Precis som i alla andra mekgarage uppstår det ibland dispyter. Det här är ett (väldigt svenskt) sätt att hantera det på: En lapp med ett ilsket meddelande.
Två av många Jaguar Mark II i Jaggagaraget.
Frans äger också en Jaguar Mark II. Till den har han renoverat en Jaguarbakaxel och håller för närvarade på med en motorrenovering.
Kan upplysa dig om att en Jaguar E-type inte är ett bra köp för långa människor som mäter över 1850 mm i strumplästen. Väldigt snålt med utrymme.
Jaguarsgaragets fikahörna. Där serveras det thé och scones…
2012-01-20 kl. 08:27
Härligt garage. Tycker ändå att man får plats med mycket om en arbetsbänk kommer in. Jag betalar 1000 spänn för i stort sätt en p-plats i ett garage med dålig ventilation. Känns att jag behöver flytta.
2012-01-20 kl. 08:37
Garagepriserna i Stockholm är hemska… Ja, du behöver flytta! 🙂
2012-01-20 kl. 22:11
Hemisfäriska förbränningsrum har använts på motorer ända sedan början av 1900-talet, men det var amerikanerna som var smarta nog att skryta med det. Kanske mindre smart av dem att fortsätta göra det på 2000-talet när alla(?) bilar har det…
2012-01-21 kl. 08:49
Hehehe. Fast Hemi har ju blivit ett varmumärke för Mopar. Ett tämligen fånigt sådant, när man känner till vad det handlar om. Fast det funkar, det är ju tämligen ofta jag läser eller hör folk säga “Coolt, en Hemi”. 😀
2012-01-21 kl. 20:09
“Hemin” dök ju upp hos Chrysler 1954 men hade ju till och från funnits innan dess. Tatras V8 var Hemi Citroen paddan har det också med mera.
2012-01-23 kl. 11:15
Biltrafik: Bilar med mer än två ventiler per cylinder brukar inte ha det, för då blir det riktigt svårt med ventilstyrningen. Det blir krångligt nog på en 426 Hemi med central kamaxel.
Även en del andra högprestandamotorer från den tiden körde med hemisfäriska förbränningsrum. Ford Boss 429 tror jag t ex var en hemimotor.
2012-01-23 kl. 21:59
Carl-Johan: För en novis och lekman som jag… Kan du inte lite snabbt förklara varför det halvrunda förbränningsrummet gör sig mindre bra med t.ex. fyra ventiler? Måste medge att mina kunskaper inte sträcker sig så långt (och inte fantasin heller, hehe).
2012-01-24 kl. 11:14
Problemet är närmast att alla ventilskaften spretar åt fyra håll. Det blir svårt att konstruera en sådan topp med vippor o dyl som trycker på dem. I fyrventilare brukar man ha en pentroof-design istället. Som ett hustak, alltså, med två ventiler i varje halva.
2012-01-24 kl. 11:39
Bra förklaring. Det var inget större problem att visualisera en fyrventilskonstruktion med den. Tack!