Tryggve Örkenrud från Småland har byggt modellmotorer i skala 1:25 i nästan 40 år. Det innebär att han i princip byggt allt mellan encylindriga kraftkällor via V12:or upp till jetmotorer som snurrar 160 000 varv per minut.
–Jag har byggt allt utom stjärnmotorer. Det är det ju redan så många andra som gjort, säger Tryggve.

Kanske har han rätt. I min numera ganska stora bekantskapskrets finns det inga stjärnmotorbyggare även om det finns många motorbyggare som är stjärnor.

Visst finns det de som byggt en top fuel dragster. Ja, i naturlig storlek alltså. Jag gissar att det inte är fullt så många som byggt en komplett dragster i skala 1:25 som dessutom är utrustad med en Roots-kompressor.

De kan nog räknas på ena handens fingrar då den är formad som en knuten näve.

Men kliv in i tidsmaskinen vetja. Vi ställer reglagen på en resa cirka fyra decennier tillbaka i tiden.

Tryggve började på allvar med modellmotorbyggandet 1975. Det var i samband med att en av hans grabbar lekte med sin radiostyrda båt som Tryggve såg att det fanns en viss utvecklingspotential hos pojkens båt.

–Jag byggde om en motorsåg med nytt vevhus och såg till att den fick vattenkylning. Därmed kunde grabben köra båten på bensin istället. På en liter kunde han sedan köra hela dagen, skrattar Tryggve.

Sedan rullade det på. Tryggve fick fyra barn och alla var de på något sätt begeistrade av hans modellbyggarkunskaper. Sedan fick barnen barn i sin tur, och Tryggve kunde fortsätta att konstruera modellmotorer för glatta livet.

Det råder inget tvivel om vem som tillverkat dessa V-twin:ar va…

– Jag tyckte att det var roligt redan från start. När barnen var små så byggde jag även motorcyklar till dem. Små choppers. En del av dem fick även vara med och svarva. Idag fattar jag inte att jag vågade, barnbarnen får ju inte ens komma i närheten av en symaskin. Men jag antar att man hade bättre koll på barnen när det begav sig, var de klarade eller inte klarade av. Den kollen har man ju inte på barnbarnen som man inte umgås med hela tiden, säger Tryggve.

Han fortsätter med att berätta att 1975, ja då fanns det knappast några Kinagrejer att tillgå. Det blev till att tillverka allt själv. Det har han onekligen igen idag. Han tillverkar i princip allting. Allt från tändstift via kolvringar till kompletta växellådor och bakaxlar.

– Det enda jag inte tillverkar själv är tändspolar och förgasare. Tändspolarna har jag en vän som tillverkar, och då i miniformat. Dessa är faktiskt så listigt konstruerade att de känner av tändföljden och ställer in tändningen efter denna information. Förgasarna är oftast membranförgasare från till exempel motorsågar, berättar Tryggve.

För inte så länge sedan fick dock Tryggve tag på en amerikansk ritning på en Stromberg 97-förgasare i miniformat. Så snart kommer han att kunna tillverka även sådana.

Tryggve svarvar givetvis sina egna vevaxlar.

Tryggve tycks dock inte vara beroende av just ritningar. Han använder sådana ibland, och ibland inte.

–Jag har byggt V8:or helt efter eget huvud, säger Tryggve.

Vilken är den svåraste delen att tillverka då?

– Folk tror att det är tändstiften, skrattar Tryggve.

Men det är det alltså inte? Kolvringarna då?

– Nej, inte dessa heller. De svåraste delarna är vev- och kamaxlar. Jag är nog den enda i Sverige som svarvar ut dem ur ett stycke. De flesta gör lösa kamnockar och nitar fast dessa, säger Tryggve.

Han berättar sedan att han misslyckas. Med en enda kamaxel. Då vände han nockarna 180 grader fel.

Vilka motortyper har han då tillverkat? Jo, precis som tidigare skrivits i princip alla utom stjärnmotorer.

– Den största är väl en Merlin-V12:a, sådana motorer som satt i Spitfire-planen, säger Tryggve

Coolt. Och cool är också den jetmotor som Tryggve skruvat ihop. Han berättar att den består av lite delar från Kina, och lite delar från Tyskland. Ett hopplock av grejer.

– Vad som är viktigt att tänka på när man bygger en jetmotor? Ja, balanseringen till exempel. Den snurrar 160 000 varv per minut. Min jetmotor är dock så välbalanserad att man kan ställa en femkrona på den utan att myntet välter. Man använder dynamisk balansering precis som när man balanserar ett däck. Det vill säga hela vägen upp genom varvtalsregistret, säger Tryggve.

Han myser.

– Det är fint ljud i den, ska du veta. Och jag kör på riktigt jetbränsle, så det luktar fotogen. Jag har inte provflugit planet ännu, men det ska göras. Det var faktiskt inte meningen att bygga en F-16 från första början. Jag ville mest ha en jetmotor att leka med, ler Tryggve.

Egenbyggd bakaxel, förstås. Vad annars.

En annan leksak – kanske den tuffaste av dem alla i Tryggves samling – är en top fuel dragster som han byggt. Ja, modellen delar alltså utseende men inte drivmedel med just en top fuel dragster.

– Dragstern har en V8 om 225 cc. Jag fick idén från ena grabbens gokart. Jag tittade på däcken och insåg att dessa kunde jag utgå ifrån när jag byggde resten. Sagt och gjort, jag byggde bakaxel och växellåda så att de passa bakhjulen. Sedan fortsatte jag med ramen och resten. Jag mätte upp en vanligt top fuel dragster för att få till en proportionell längd som landade på 2,5 meter, säger Tryggve.

Han fortsätter med att berätta att den ”bara” toppar 60 km i timmen. Å andra sidan tar det inte så många sekunder innan dragstern är utom synhåll, så denna hastighet räcker.

Sedan finns det ju ett moment i dragracingen som alla är lika förtjusta i, som Tryggve tagit extra stor hänsyn till.

–Du kanske har noterat den elstyrda kolven där bak? Den är till för att underlätta burnouter. Hissar upp bakändan på dragstern lite, så att man kan få till hjulspinn, säger Tryggve.

Delar av en Tryggve-tillverkad kompressor.

Eldflammorna är för övrigt inte klistermärken. De är lackerade, upplyser Tryggve. Kvar att göra är att tillverka en bromsskärm. Sedan berättar Tryggve en skön liten anekdot.

– Jag tog med mig dragstern till en modellmässa. Då kom det fram en kille som tyckte att jag skulle sätta kompressor på V8:an, något den inte hade från start. Jag skulle göra det för det vinande ljudet av en kompressor. Jag höll förstås med om det, och det visade sig snabbt att killen jobbade som konsult med Roots-kompressorer. Han sade att han skulle skicka lite delar så snabbt han kunde, säger Tryggve.

Han tänkte att det kanske skulle stanna vid just en god idé. Att killen ifråga aldrig skulle återkomma.

– Plötsligt en dag låg det grejer i brevlådan, som synkdrev och annat trevligt. Så det vara bara att sätta igång och bygga resten av kompressorn, skrattar Tryggve.

Jag undrar vad motorn med kompressor utvecklar i effekt idag. Tryggve säger att killen som tillverkade kompressordelar räknat på det och kommit fram till cirka 27 hästkrafter.

Rolls-Royce Merlin V12:a i miniformat.

Fränt.

På tal om effekt så kommer Tryggve snart att kunna mäta den själv. Han har nämligen – naturligtvis – tillverkat en liten bromsbänk i miniatyr!

– Jag håller på att bygga två V8:or just nu som blir de två första motorerna jag ska testköra i bänken. Jag har för övrigt även investerat i en 3D-printer, så nu kan jag tillverka kylar- och fördelarlock med printern. Sådana delar är annars svåra att tillverka snyggt, berättar Tryggve.

Hur blir man då en passionerad modellmotorbyggare som har hållit igång med sin hobby i snart 40 år?! Tryggve har en idé vad som drivit honom framåt.

– På den första mässan tog jag med mig en egenbyggd motor med en cylinder. Då kom då det fram någon och undrade varför jag inte byggt en tvåcylindrig motor. Nästa gång hade jag med mig en V2:a, och då sade någon annan ”Men en fyra har du inte givit dig på”. Och så där har det hållit på, skrattar Tryggve.

Frågan är alltså om Tryggve – som nu byggt det mesta – måste bygga den där stjärnmotorn trots allt…

Faktaruta

  • När Tryggve byggt mc-motorer har han inte fuskat med elstart. Dessa motorer kickstartas förstås.
  • Tryggve är idag 65 år men jobbar fortfarande på Volvo i Braås några dagar i veckan. Där är provningstekniker vilket innebär en del mätande av delar som en del av konstruktionsarbetet. Att få gå hem och skruva ihop egna motorer är en härlig kontrast till arbetet på Volvo.
  • En gång i tiden tävlade Tryggve i gokart, och då körde han bland annat mot Stefan ”Lill-Lövis” Johansson.
  • Fotografer är Tryggve Örkenrud och Jan Sjöholm.
Share