Stockholm, 2008-10-23. En solig höstdag.

Ett mustigt lejonvrål bakom ryggen, som ömsom ryter ovch ömsom ger i från sig ett ystert gurglande, får ackompanjera sträckan Karlavägen – Lilla skuggan – Karlavägen.

Dagens åktur i en Maserati GranTurismo S är en av de roligare bilfärder jag gjort i år.

Titta bara på utseendet. Tre luftintag för tankarna till klassisk bildesign, och Maseratin har en attityd som utstrålar mer elak och huggsugen orm än Dodge egen oborstade vansinnesmaskin Viper.

Ja, jävlar, när vi tar rygg på bilarna utefter Valhallavägen kan Aston Martins DBS slänga sig i väggen. Eller åtminstone flytta sig ur vägen.

Italien – England, 1-0.

Maseratin ligger fastspikad på asfalten även när vägbanan ser ut som en gropig golfboll, och en falsk trygghet infinner sig alldeles för snabbt. Vi susar fram över det oljefixerade gruset i en hastighet långt bortom alla gränser.

Maseratins vapen – den spetsiga treudd som verkligen är en av bilvärdens snyggaste symboler – återfinns snyggt placerad lite här och var. Även på tanklocket, som tråkigt nog är en skev och plastig besvikelse inte ens värdig en Hyundai.

Med Maseratin följer imponerande siffror och fakta. Snabbt har jag glömt italienarnas designfadäs i anslutning till den 90 liter stora bensintanken.

  1. V8 om 4,7 liter och 440 hästar.
  2. 0-100 på 4,93 sekunder.
  3. Formel 1-växel med paddlar på varsin sida ratten.
  4. Svart inredning i alcantara (mockaliknande syntet) är så fräscht!
  5. 1,3 miljoner kronor.

James Holm – som ska plåta och skriva om Maseratin för CS Hemma och som bjuckar på åkturen – vågar tyvärr inte släppa bilnycklarna ur sikte en endaste sekund.

Snålis!

Men… det är nog tur för honom – och bilen. Och mig själv.

maserati1.jpg

maserati2.jpg

maserati4.jpg

maserati3.jpg

Share