250 000. 400 000. En miljon. 30 miljoner dollar? Din egen familj. Vad är värt att äventyra för att få svinga etikens svärd i syfte att få rätt?

Enligt Robert Kearns, intervalltorkarens uppfinnare, fanns det ingen övre gräns. Han var den lilla människans företrädare till sista blodsdroppen.

Flash of Genius bygger på en sann histora, men den ter sig rätt märklig. Åtminstone i filmen säger Robert Kearns “Jag vill bara göra någonting viktigt”. Det betyder att företräda några överkörda uppfinnare – inklusive sig själv – istället för att fortsätta att undervisa blivande ingenjörer.

Robert Kearns slogs för principen. Rätt ska vara rätt.

Vi andra – de av oss som är uppfinnare – skulle ha släppt eländet vid våra fötter. Gå och uppfinna något annat. Komma tillbaka, stärkta och pålästa om vad som gäller rent juridiskt.

I filmen Flash of Genius ställer Robert Kearns sig frågan “Vad definierar framgång? Hjärna och talan? Tur och tajming?”.

De flesta svarar nog tur och tajming.

Inte rättshaveristen Robert Kearns. Men han struntar samtidigt i att söka svar på några högst väsentliga frågor. “Är jag på rätt spår?”. “Stöttar familjen mig?”.

När Robert Kearns till slut får rätt, infinner sig några sekunders glädje. Och en inre tomhet. Var det allt?

Mmm. Fast en bra film och en intressant och tankeväckande historia är det.

För att inte tala om alla trevliga bilar som det i Flash of Genius kryllar av. Ford Mustang från 1972, Chevrolet Camaro från 1969. En mäktigt fet Lincoln Continental Mark III från samma år. Ford Galaxie 500, Chrysler Newport, Mercury Montclair. Många mullrande V8 som helt normalt väller fram längst gatorna.

För övrigt är steglös variabel intervalltorkare en av de bästa uppfinningarna till min Chevrolet Caprice. Men det är förstås en helt annan histora.

Bilbetyg: 10/10

Filmbetyg: 7/10

flash_of_genius.jpg

Share