Såg en tv-dokumentär för ett tag sedan. Minns inte vilken kanal den gick på eller vad den heter, men kommer ihåg innehållet väldigt väl.

Dokumentären handlade nämligen om hembränt, samt fenomenet som är ännu mera intressant i sammanhanget – att hembränningsindustrin inklusive smuggling gav upphov till en av USA:s mest populära bilsporter: NASCAR.

Jodå, förkunnade programledaren: “75 procent av NASCAR-förarna på 60-talet var föredetta smugglare. Ett lysande exempel på det är Robert Glenn Johnson a.k.a. Junior Johnson”.

Snick-snack. Smugglingen av hembränt och dess betydelse för NASCAR finns nog, men är i det här fallet starkt överdriven. Faktum är att det är halvsvårt att finna särskilt många fler exempel på förare som gått från spritsmuggling till Stock car racing än Junior Johnson. De finns, men så mååånga är de inte.

Likväl är överdriften underhållande. Så låt oss fortsätta tro att den stämmer överens med sanningen. Det blir så mycket roligare!

Hur gick det hela då till?

Jo, det var nämligen så att förbudstiden i USA, som på nationell nivå varade i 13 år, inte upphävdes i alla delstater 1933. Förbudet varade ända fram till 1948 i Kansas, och Oklahoma till och med 1957. Mississippi var en torrlagd delstat ända fram till 1966.

Vidare kunde vissa countys (typ USA:s motsvarighet till kommuner) och städer vara behäftade med alkoholförbud långt senare än 1933. Ja, en del ställen i USA har kvar förbudet än idag.

Det här öppnade givetvis för den lukrativa möjligheten att bränna hemma, och smuggla sprit och whiskey över delstatsgränserna.

Smokey and the Bandit, The Last American Hero och Thunder Road är bara tre av många fräcka bilfilmer som tar upp konceptet “Smuggling hjälp av fräcka fordon och duktiga förare”.

Att denna förbjudna handling sedan skolade de duktigaste, mest våghalsiga och fräckaste bilförarna USA hade skådat är ju i sig givet.

Därmed skrev smugglarna för evigt in sig bilkulturens historieböcker. Med allt vad det innebär av uttryck som “Bootleg Turn” och “Moonshine Runners”.

Det är alltså inte för inte som Stockholms kanske mest kända raggarklubb heter Moonshine Cruisers. Eller att kupor, gärna en Ford Coupe från 1937 om du frågar mig, är svintuffa.

Det är också därför vi bilälskare tokdiggar små strömbrytare i våra fordon. Sådana som i sin tur kan styra allehanda små uppfinningar. Som att bryta elen för bromsljusen till exempel! Det var nämligen så smugglarna hängde av rättsväsendet. När smugglarna om natten bromsade i kurvorna såg inte polisen detta, och stod på likt tidigare. Föga anade de kurvan som snart komma skulle, varpå dikeskörningen var ett faktum.

Slutligen går det också att konstatera att bilar och spritkonsumtion faktiskt har en gemensam nämnare: din och min frihet. Frihet att göra vad vi vill, var vi vill.

Att kombinera dessa två – alhoholförtäring och bilkörning – är dock bara idiotiskt.

ford_coupe_1940.jpg

Share