Det är en sak att hålla på med grovsmide, typ svetsa en stötfångarbalk. Det finns ingen som visuellt kommer att syna resultatet. Det enda gången mitt jobb skall granskas är den dagen någon kör på mig. Då är det upp till bevis. Förhoppningsvis händer aldrig det.

Det är en helt annan grej att laga de smärre rostangreppen i stötfångarna. Då måste man ju göra ett seriöst bra jobb. Svetsa, och sedan slipa ner fogarna. Följa stötfångarnas olika linjer. Avlägsna alla ojämnheter, hamra ut bulor och bucklor. Ja, även om krompulverlacken kommer att vara rätt så förlåtande så kommer jag inte undan med vilka fuck ups som helst.

Tur att jag har en gammal muggig stötfångare som härligt nog är hel på de ställen den stötfångare jag lagar är trasig. Kapa ur och flytta över plåt är melodin. 😀

Pressad stötfångardetalj, före blästring.

Samma del av stötfångaren efter en omgång i blästern. Skönt att slippa forma den själv.

Share