Efter en del efterforskande hur en motortvätt genomförs på bästa sätt var det så dags för Capricens V8:a att knådas med avfettning och vatten.
Det blev en rätt nojig rengöringsprocess med avskärmade och punktvisa insatser. Fördelare, batteri, säkringar, tändstift, generator, tändspole och olika remmar lämnades exempelvis med samma halvskitiga status som tidigare, vilket också gällde ytor i direkt anslutning till dessa vattenkänsliga delar.
Men eftersom ny skit inte alls tillförs i samma omfattning som den gamla gradvis kommer att avlägsnas på ett eller annat sätt (förmodligen genom att delar byts ut), så gör det inte så mycket att motor och motorutrymmet inte blev 100 procent smutsbefriat.
Alltså får luftburkens blanka renhet även fortsättningsvis stjäla betraktarens hela uppmärksamhet.
2009-07-21 kl. 22:32
Någonstans måste man börja, det som händer är att det bara blir bättre och bättre, du vet en ny liten sådan där och lite färg på den där o.s.v. efter en längre eller kortare tid så har man putsat och fejat allt, nästan allt i alla fall.
2009-07-21 kl. 22:58
Det var väl något i den stilen jag hade tänkt mig att det hela skulle sluta. Ett steg i taget, liksom. Å då Capricen inte är en bruksbil så är nytillkommen mängd smuts minimal. 🙂