2016-06-22-svetsar-som-en-sopa

Det är inte utan att man, med ögonen full av tårar, famlar efter närmaste snara när man ser slutresultatet. Brr…

Jag skulle svetsa ihop ett stag till växellådans oljekylare för att kunna montera den i grillen framför ordinarie motorkylare. Jag hade en vision, men även en – tyckte jag – god tanke om hur konstruktionen skulle se ut. Utifrån rådande omständigheter.

Slutresultatet? Som om en tvååring lekt loss med lera hög på socker och blind kreativitet.

Staget som det ser ut är dessutom extra deprimerande i ett mekgarage med tre licenssvetsare. Saken blir inte bättre av att jag visar staget för en av dem – förvisso med kommentaren ”Fy fan va fult det blev” – och vederbörande inte rör en min. Bara en väldigt tom blick…

Haha…

Det faktum att jag inom några dagar ska sparka igång konstruerandet av Locost-rörramen tillsammans med svågern är inte heller det särskilt upplyftande, med tanke på hur det här gick.

Hilfe!

Jag tröstar mig med att fyrkantsrör – som jag redan testat att svetsa ihop med helt ok resultat – är väldigt mycket lättare att sömma ihop med svetsen och få ett stabilt och vackrare resultat. Ja, än detta stag alltså.

Jag tröstar mig också med att jag de facto verkligen hade kunnat göra bättre ifrån mig om jag hade koncentrerat mig lite.

Nu, när jag vet att konstuktionen faktiskt fungerar, skulle jag kunna betrakta detta stag som del av en mockup. Göra om jobbet, från grunden. Lägga lite mer energi på att verkligen göra ett bra hantverksjobb. Mäta lite, och inte borra på känn. Sömma mer, punkta mindre. Ombesörja att svetsens inställningar verkligen matchar godsstorlek och typ av konstruktion. Och så vidare.

Eller så inser jag att staget sitter där det sitter och därmed inte syns, och gör en ny konstruktion till hösten… 😀

Share